Att leva på andras bekostnad

Recension av Identity theif

Det är fredag och det betyder vanligt vis att jag har läst en bok med en passande framsida som går att göra ”Bookfacce” på. Den här fredagen fuskar jag lite och skriver om filmen Identity theif i stället. Filmen är regisserad av Seth Gordon och filmen kom 2013. Han har tidigare regisserat filmer som Baywatch, Horrible bosses och Borta bäst, hemma värst. Om du vill se hur bilden blev kan du klicka här.

20171229_191014Diana, Melissa McCarty, är van att leva lyxliv på andras bekostnad. Hon är expert på att kapa identiteter. När pengarna tryter tar hon sig bara en ny identitet. Det är när hon snor Sandy Pattersons, Jason Bateman, identitet som livet tar en annan vändning. Pattersons ger sig ut på jakt efter den skyldige och dras in i ett drama han inte kunnat väntat sig.

Första gången jag såg Identity theif tänkte vad var det här för skit? Nu har jag sett om filmen och jag vet inte om min smak har ändrats eller om jag helt enkelt var på rätt humör när jag såg filmen. En annan teori är att jag mer och mer uppskattar Melissa McCarthys humor. Jag gillar Jason Bateman för det mesta. Jag tycker att han tillför en hel del till filmen, men Melissa är filmens stjärna.

Identity thief är en helt ok regisserad film och även manuset får betyget godkänt. Jag tycker att vissa av skämten är helt klockrena. Filmens huvudsyfte är att underhålla och det gör den verkligen. Däremot tror jag att den är som vilken komedi som helst. Den roar för stunden och sedan försvinner den in i mängden av filmer tyvärr.

Jag rekommenderar filmen till dig som vill se en film som underhåller sin tittare och bjuder på ett antal skämt som kommer få dig att skratta.

Betyg: 3 av 5

Festernas fest ska intas till varje pris

Recension av The night before

I jultider är det kul att se lite julfilmer som skapar stämning. Jag har sett filmen The night before som är regisserad av Jonathan Levine. Han har regisserat filmer som Snatched, Warm bodies och 50/50. The night before kom 2015 och den handlar om…

20171223_121705De tre vännerna Ethan, Joseph Gordon-Levitt, Issac, Seth Rogan, och Chris, Anthony Mackie firar alltid in julen tillsammans. Det är en tradition de har sedan Ethans föräldrar tragiskt dog. Varje år festar de som om det vore domedagen. I år ska de göra det omöjliga. De ska ta sig in på den beryktade festen ”The Nutcracker Ball”. Det är där alla deras drömmar slår in?

The night before är en komedi med vänskap som grogrund. Ett kompisgäng ger sig ut på galna upptåg som de inte kunde drömma om. Det är film som underhåller sin tittare och sedan tar det stop på lovorden.

The night before känns som en klyschig och dålig kopia på Baksmällan fast med julstämning. Jag fick ingen julstämning när jag hade sett klart filmen och den var inte speciellt rolig heller. I och för sig är jag ingen fantast av dessa suparfilmer, om det inte finns ett bra manus som grund vill säga. Filmen har sina stunder där den är rolig och tyvärr är de få. Det finns betydligt roligare julfilmer att se på.

Betyg: 2 av 5

Allt leva upp till sitt arv

Recension av Christmas inheritance

Julen är som sagt här och Netflix har utökat sitt utbud med julfilmer. Det finns en del att välja på. Jag tog mig an filmen Christmas inheritance som kom i år. Den är regisserad av Ernie Barbarash. Han har tidigare regisserat filmer som 6 bullets, Assassination games och Pound of flesh.

I Christmas inheritance är den bortskämda Ella Langford, Eliza Taylor, i full färd med att festa som aldrig förr. Hennes far tvivlar på att hon kan klara av att ta över familjeföretaget. Hon måste bevisa att hon kan vara en seriös affärskvinna. Han skickar henne på ett uppdrag som visar sig vara en riktig utmaning. Hon ska leverera ett brev till en nära god vän till familjen. Hon måste klara sig utan sina kontantkort och alla förmåner som hon är van vid. Hon återvänder till staden där allt började och möter en annan verklighet än den hon är van vid. Kulturkrocken är ett faktum.

Christmas inheritance är en typisk julmysig film. Den har alla ingredienserna som jag eftersöker i en julfilm. Den har snö, en snurrig historia och mysfaktor. Det är en ganska rolig film med en historia som har jag har sett förut, men det gör ingenting.

Hantverket i filmen är helt ok och jag tycker att det var kul att se Eliza Taylor i någonting annat än serien The 100. En serie som jag starkt kan rekommendera om du inte har sett den. Serien och filmen är väldigt långt ifrån varandra när det genre och story. Hon kan med andra ord ta sig an olika roller.

Christmas inheritance är en film för dig som vill sjunka ner i soffan och titta på en riktig mysfilm med julkänsla.

Betyg: 3 av 5

Grön surkart hotar julen

Recension av Grinchen

Julen är här och för mig brukar det betyda att jag tittar på några specifika filmer som får mig i extra julstämning. Den ena är Grinchen. Filmen kom 2000 och den är regisserad av Ron Howard. Mannen behöver egentligen ingen närmre presentation med 42 regissörsuppdrag på sitt cv. Några av filmerna som han tagit sig an är The Dilemma, The Da Vinci code och Rush.

20171223_121343Grinchen är en hämndlysten typ som bor utanför staden Whoville. Hans onda plan är att förstöra julen för stadens alla invånare. Varför undrar du säkert? Han vill få sin hämnd på alla som retat och fryst ut honom från staden. Han hatar glädje och särskilt julen. Finns det ingenting som kan stoppa denna sabotör?

Grinchen är en underhållande och rolig film. Den är verkligen lika rolig varje gång jag ser den. Det är konstigt att vissa filmer håller år efter år efter år. Det måste beror på dess kvalité antar jag. Den är välgjord. Det märks på allt från scenografi till kostymer till smink till manus. Det finns ingenting som kan göra den här filmen bättre. Den är snygg att se på och dessutom rolig.

Jim Carrey är lysande som Grinchen. Han är ond, lite snäll, busig och lite galen. Carrey är trovärdig i sin roll och det är lätt att förstå varför han tillhör Hollywoods elit när det gäller komik. Detta är en film som har ett antal år på nacken och jag tycker att den håller än i dag. Den har verkligen skrivit in sig i historieböckerna. Detta är en av julfilms-måstena i mitt hem.

Jag rekommenderar Grinchen till alla. Detta är ett måste under julhelgen!

Betyg: 4 av 5

Julen får ett nytt utseende

20171223_121530

Recension av A nightmare before christmas

I dag är det dan före dopparedagen. Jag har som tradition att alltid titta på Tim Burtons A nightmare before christmas från 1993. Filmen är producerad och skriven av Tim Burton, denna gigant inom filmindustrin. Listan med hans filmer kan göras lång. Några exempel på filmprojekt som han har tagit sig an är Beetlejucie, Big eyes och Alice in Wonderland. Henry Selick är regissören till A nightmare before christmas. Han har bland annat regisserat Coraline, Moongirl och Monkeybone.

I A nightmare before christmas möter vi Jack. Han är Pumpakungen som upptäcker att det finns andra högtider än Halloween. Hans nyfikenhet leder honom till Julstaden. Han blir genast glad och vill lära sig allt om denna tillställning. Jack blir inspirerad och han bestämmer att Halloween Town ska även stå för julen i år. Jultomten kidnappas och spöklika julklappar tillverkas. Julen får ett helt nytt utseende. Till allas belåtenhet eller?

A nightmare before christmas är en dockanimerad film med stop motion-teknik. Den är helt fantastiskt gjord. Det märks att det ligger ett gediget hantverk bakom filmen. Arbetet med filmen började redan 1991 och 120 personer jobbade med projektet. 227 dockor tillverkades för att representera alla karaktärerna. Till Jack tillverkades 400 huvuden med olika uttryck. Det är när jag får reda på sådana saker som jag förstår hur mycket jobb som ligger bakom filmen. Det är imponerande.

Det finns vissa filmer som det knapp går att ge beröm, för att det finns helt enkelt inte ord som passar eller lever upp till filmens kapacitet. A nightmare before christmas är verkligen en sådan film. Det är en av mina absoluta favoritfilmer och jag kan inte ge den nog med beröm. Du som inte har sett den har missat en utav filmhistoriens bästa animerade filmer och du som har sett den: Se om den, den är verkligen värd det.

Betyg: 5 av 5

En unik vänskap

20171203_131840

Julmys. Så här innan julafton kan en mysig vinterberättelse passa.

Recension av Snögubben

I dag är det den 22 december och snart är julafton här med allt vad det innebär. Till denna fredag har jag läst serien Snögubben av Raymond Briggs. Framsidan passar bra som ”Bookface”, vilket är ett extra plus för mig. Boken gavs ut första gången 1978 och jag har läst nyutgåvan från 2014. Om du vill se hur ”Bookfaceet” blev kan du klicka här.

Snögubben är en berättelse om en pojke som bygger en snögubbe när första snön faller. Pojken klär upp Snögubben i pappas kläder. De åker skateboard, leker med ballonger och åker bil. När pojken visat Snögubben sin värld är det Snögubbens tur att visa pojken ett äventyr. Vad de gör här näst får du läsa själv.

Snögubben är en serie helt utan dialog. Det är illustrationerna som helt och hållet berättar historien. Det är ganska unikt. Illustrationerna är fina och välgjorda. Det är en fin berättelse om en pojke som gör en snögubbe och tillsammans ger de sig ut på äventyr. De skrattar och lär av varandra.

Jag brukar inte läsa serieromaner. Det är inte min grej, men det händer då och då att jag läser en serieroman. Jag gillade Snögubben. Det är en fin berättelse om vänskap och sorg. Det är en bok som passar bra runt vintertid eftersom den förmedlar en sådan känsla.

Jag rekommenderar serien till dig som vill ta sig an ett kort äventyr med en vinterkänsla och där vänskap är ledordet.

Betyg: 3 av 5

Sägner & väsen – en del av julen

Recension av Julberättelser i vintermörkret

Lucia har passerat och i dag är det den tredje fredagen i december. Jag har hittat en faktabok som passade nog har en framsida som passar som ”Bookface”. Jag har läst boken Julberättelser i vintermörkret. Det är en samlingsbok med julsägner. Per Gustavsson är författaren till denna bok som kom 1998. Om du vill se hur ”Bookfaceet” blev kan du klicka här.

20171203_143353

Julberättelser i vintermörkret innehåller åtta stycken huvudkapitel och ganska många underkapitel. Inledningskapitlet innehåller bland annat bakgrunden till sagoberättarna och hur sägner har påverkat hembygdens historia. Sedan följer ett antal kapitel där olika sägner presenteras bland annat Trollkärringen som stal vörten, Tomten bakar och Den långa lussenatten.

Boken fick mig att komma i julstämning. Den innehöll många sägner som jag inte hört talas om tidigare. Jag tror att det är tanken med boken. Det verkar i alla fall på det viset om man ska lyssna till förordet. Tanken med boken är att de som läser sägnerna ska bli inspirerade till att berätta sägnerna för andra. Jag tycker att det är en fin tanke att väcka berättartraditionen till liv.

Jag rekommenderar Julberättelser i vintermörkret till dig som vill läsa någonting annorlunda. Det är en bok som man läser i lite då och då. Den passar alldeles utmärkt till högläsningsbok eller att ha ligga framme som en ”coffee table-bok” som lockar till nyfikenhet.

Betyg: 3 av 5

Hur blir en olycka en mening?

20171105_172110

Humor. Anton och andra olyckor är en bok full av pinsamma situationer, vilket bjuder på skratt.

Recension av Anton och andra olyckor

Jag mest läser dystopiska böcker eller böcker med monster som på ett eller annat sätt vill förinta mänskligheten. Det är rätt skönt att läsa en rolig bok då och då. Det gör jag för att få balans i läsintaget. Den här gången har jag läst boken Anton och andra olyckor som är skriven av Gudrun Skretting. Den kom ut i år.

Anton får reda att han är en olycka. Detta sätter i gång en hel process hos Anton. Han vill inte vara en olycka utan han vill vara en mening. För att bli mening måste han få sin deprimerade pappa som är på sned att bli rak igen. Det ska ske genom en bergsäker och enkel plan. Pappan måste hitta kärleken igen. För att hjälpa pappan hitta sin nya kärlek anmäler Anton pappa Pål till en stickkurs. Som enda man i gruppen ser stick-Ulla sin chans att fånga en man. Jakten är i gång. Anton har även andra problem. Hur berättar man för sin bästa vän att man är kär i henne?

Historien flyter på bra i boken och det finns inga tydliga transportsträckor. Däremot finns det en del upprepningar av situationer och jag tycker att boken är lite för lång. Jag förstod ganska snabbt hur boken skulle sluta och några scener kändes lite väl utdragna.

Jag tycker att det är synd att framsidan är tråkig. Den lockar inte mig till läsning eller de barn som jag träffar i min vardag. Anledningen till att jag läste boken var för att en kollega tipsade om den. Hon sa att hon och hennes son hade fnissat en hel del när de läst boken.

Jag tycker att Anton och andra olyckor var skratta högt kul på vissa ställen, för det mesta tycker jag att den mest beskrev pinsamma situationer. Jag tyckte inte att situationerna var speciellt komiska de var mest tråkiga. Berättelsen har sin charm det har den. Anton liknar sig själv med Dumbo. Han är missnöjd med sina stora öron. Han är en hjälpsam karaktär. Han hjälper alltid sina vänner och han försöker att hjälpa sin pappa även om det blir lite knasigt. Anton menar väl. Boken är ett bevis på hur situationer blir värre eller kan urarta helt bara för att man inte vågar säga sanningen eller genom enkla missförstånd.

Anton och andra olyckor är en bok för dig som vill läsa om en vardag som består av pinsamheter, knäppa missförstånd och livet.

Betyg: 2 av 5

Hur långt är du beredd att gå för att få ett bättre liv?

20171029_182531

Recension av Eskort

Jag tycker alltid att det är kul att upptäcka nya författare. För mig har Christina Wahldén varit en gigant inom den lättlästa genren. Det var när jag snubblade över hennes böcker i steampunkgenren som jag kände att jag ska läsa någon annan bok av henne. Jag letade reda på boken Eskort som kom 2003.

Ebba är desperat efter pengar. Hon är fattig om hon jämför sig med sina klasskamrater och det gör hon. Alla försöker att bräcka den andre med sina historier om semestrar och kläder. Ebba kommer från en medelinkomstfamilj. Hon har fått tillträde till den fina skolan, men ingen acceptans av sina klasskamrater. Ebba vill passa in. Lättförtjänta pengar finns att hämta på nätet. Det är bara att klä av sig så betalar de desperata och äckliga gubbarna. Det är inte farligt tänker hon. Ebba dras in i karusell av pengar och tjänster som snurrar snabbt. Hon ser sig själv klättra på societetens stege, men är det välkommet?

Det jag tycker är lite synd med Ebba är att jag inte får chans att lära känna henne på djupet. Vissa av hennes erfarenheter passerar snabbt förbi och de känns inte som viktiga för henne, men de är viktiga för handlingen.

Jag tycker att Ebba framstår som en driven, stark och desperat karaktär. Jag hade velat läsa mer om hennes relation till sin bästa vän. Jag tycker att den relationen bara fladdrade förbi. I och för sig kan jag förstå det, för att det är Ebba som är i centrum i denna bok och hennes ”extra knäck”.

Jag tycker att Christina Wahldén är både modig och stark som vågar skriva om ett sådant tabuämne. Nu har den här boken några år på nacken och vi har visserligen kommit en bit i vårt tänkande kring ämnet, men jag tror inte att vi har kommit så långt i diskussionen.

Eskort är en välskriven bok som trots att den kom ut 2003 känns relativt aktuell. Internet ger oss en mängd möjligheter och en hel del fallgropar. Det är viktigt att böcker som Eskort finns som väcker frågor om barns säkerhet på nätet.

Betyg: 3 av 5

När allt går åt helvete

Recension av Moms’ night out

Jag har sett Mom’s night out som tillhör kategorin rea-filmer som jag har ”fyndat”. Filmen kom 2014 och den är regisserad av bröderna Andrew och Jon Erwin. Innan har de regisserat Woodlawn och October baby bland annat. Här kommer några rader om Mom’s night out.

20171207_071145Allyson, Sarah Drew, håller på att drunkna i sitt liv. Hon gör allt för att ha ett välordnat liv med barn, hus och man. Trots att hon mer eller mindre är perfektionist så hemsöker hennes dåliga samvete henne varje dag. Till slut får hon nog och säger att hon behöver en paus för en enda kväll. Hon och tjejerna ska ut och roa sig. Sondra, Patricia Heaton, är prästfru och försöker få kontroll över sin vilda dotter. Izzy, Andrea Logan White, försöker få sin man att inse att han är en bra pappa och klarar av att vara ensam med barnen. De kommer inte att dö bara för att mamma har en utekväll. Frågan som återstår är vem får vildast kväll barnen eller mammorna?

Jag måste säga att filmen var roligare än jag trodde att den skulle vara. Jag har sett Bad moms och tänkte att Moms’ night out är väl på samma nivå. Jag måste säga att jag tycker att denna var roligare. Det är kul att se komedier med brudar i huvudrollen där de hamnar i de mest bisarra situationerna. Jag tycker att de kvinnliga skådespelarna sköter sig bra i sina roller. De är roliga, hysteriska och uppfinningsrika. Manuset känns som att det är lite inspirerad av både Baksmällan, Möhippan och Bridesmaids. Hantverket är helt ok i filmen. Den blir bara en aning överdriven, fast jag hade inte förväntat mig något annat heller. Ni som gillade Bridesmaids kommer nog att tycka att denna är aningen sämre.

Mom’s night out är en snurrig komedi med en spektakulär historia som grund. Det är ingenting som går rätt i den här filmen och den bjuder verkligen upp till skratt. Detta är en film jag rekommenderar till dig som vill bli underhållen. Ha inte för höga förhoppningar på filmen bara.

Betyg: 2 av 5